Varför är influencers problematiska?

Tänk dig en snygg kvinna, som konstant är på resande fot och publicerar bilder från hela världen, klädd i moderiktiga kläder och perfekt smink. Hon har två miljoner följare på Instagram och hon interagerar med dem på ett sätt som får dem att känna sig som hennes kompisar.

Det är inte svårt att föreställa sig varför företag väljer att erbjuda henne pengar i utbyte mot att hon publicerar en bild med deras produkter och berättar hur mycket hon älskar dem. Det är mycket effektivare marknadsföring än en traditionell tv-reklam.

Människor som får betalt för att göra reklam för sina följare kallas “influencers”. Ordet kommer från engelskans “influence”, vilket betyder att påverka. Det är exakt det som influencers gör. De påverkar sina följare att köpa allt från kläder och smink till bilar och telefoner.

Influencers uppmanar alltså sina följare att konsumera mera, vilket inte är särskilt beundransvärt, med tanke på att det redan konsumeras alldeles för mycket. Dessutom brukar influencers ofta göra reklam för väldigt oetiska företag, som till exempel använder sig av barnarbetskraft.

Influencers marknadsför en livsstil, som skulle leda till världens undergång, om alla deras följare levde på samma sätt. Tamara Kalinic, en serbisk-brittisk influencer, berättar i ett blogginlägg att hon flög 79 gånger under året 2017 och detta verkar inte vara något ovanligt för en influencer. Man får finare bilder utomlands och därför lönar det sig att resa så mycket som möjligt.

Problemet är att de uppmuntrar sina följare att resa mycket, dels genom betalda samarbeten med flygbolag och dels genom att få deras följare att eftersträva en livsstil som innebär mycket resande. Detta är uppenbarligen inte någonting att hurra över, med tanke på att flygande i stor grad bidrar till klimatförändringen.

Trots detta, blir influencers sällan kritiserade på grund av deras bristande hänsyn till etiska frågor. En anledning till detta kan vara att influencers är ett så pass nytt fenomen att man ännu inte förstått vidden av deras makt.

Artikeln publicerades i tidningen Globalisti, i nummer 1/2019 (länken öppnas i ett annat fönster).