Om asyl

Det finns omkring 65 miljoner flyktingar i världen uppskattar UNHCR. Av dessa är största delen flyktingar inom hemlandet eller i ett grannland. Också Finland har ansvar för att erbjuda skydd åt människor som flyr krig och förföljelser. Till Finland kommer dock en mycket liten del av världens flyktingar. Under senaste 200 åren har mera människor flyttat ut ur Finland än det har kommit hit. Flyktingar inom landet hade vi 420 000 efter kriget med Sovjetunionen. 420 000 karelare återplacerades snabbt runt omkring i landet.

Den som tvingas fly sitt hemland gör det sällan gärna. Orsakerna till flykt varierar, men ofta är det en samling omständigheter som gör det svårt att bo kvar. Det kan vara fråga om krig, svält, en förtryckande regim eller en naturkatastrof. Ett samhälle som mår bra, är i balans med miljön och har möjligheter till utbildning och utkomst tål mera händelser som annars kunde leda till att folk flyr. Bistånd kan hjälpa med att bygga samhällen som stabila och kan därmed bygga en framtid.

Bistånd ensam räcker inte om inte också samhällen ändras i fråga om skatter, klimatutsläpp, och andra strukturella frågor där rikare länder ofta drar nytta av fattigare länder. Dessa globala rättvisefrågor gör oss Finlandare till indirekta parter i världens krig och kriser. Under senaste åren har kriserna i världen nått Finland i form av en större mängd asylsökande. En miljon asylsökande har kommit till europa under senaste åren och cirka 30 000 till Finland. Europeiska länder har i stället för att försöka lösa situationen genom att hjälpa asylsökande, försökt ta till olika medel för att avråda flyktingar från att söka sig till Europa.

Finlands regering har gjort familjeåterföreningen mycket svår. De har höjt inkomstgränserna och ansökan måste göras på en finsk ambassad i regionen. Under förra året var närmaste ambassaden i Turkiet, men Turkiet vägrade ge visum, och asylsökande var i en omöjlig sits. I februari kom utrikesministeriet ut med information att 133 syriska familjer som vägrats visum till Turkiet kan få sitt fall beprövat i Beirut i Lebanon. Detta lämnar största delen av de över 1200 syriska asylsökanden i en ojämlik ställning, men är en god nyhet för de som får ansöka om familjeåterförening. Utöver inkomstgräns och ansökan på ambassaden skall även DNA-test samt bevis på tidigare familje-liv presenteras. Om den som ansöker är under 18, och fyller 18 under processens gång får personen avslag på ansökan, för att hen inte anses behöva sina föräldrar längre.

Regeringen argumenterar att Finlands dragningskraft inte får överskrida andra länder. Problemet är att andra länder tänker lika, och så försämrar alla länder i Europa sina omständigheter för asylsökande. Därmed vinner inte Finland, och asylsökande förlorar genom att varje land behandlar dem sämre. Ett exempel på att Europeiska makthavare inte vill ta itu med situationen är att EU infört en princip av att förstöra människosmugglares båtar. Detta minskar inte asylsökandenas behov av asyl, utan gör deras resa endast svårare och farligare. EU borde försöka lösa kriserna som driver flyktingarna på flykt, och erbjuda lagliga och säkra vägar för flyktingarna.

Det är viktigt att försöka lösa kriserna i världen, och erbjuda asyl då det inte lyckas. När en person fått asyl i Finland har inte ännu allt löst sig. Ungefär hälften av de 11 000 som får asyl under förra och detta år har fått en plats att bo på i en kommun. Det är kommunernas uppgift att erbjuda kommunplatser. En kommunplats innebär att personen som fått asyl får en plats att bo på och service utöver grundsjukvård och utbildning, som till exempel psykisk rehabilitering efter traumatiska upplevelser.

För att få dom kommunplatser som saknas driver Changemaker en kampanj. Kampanjen utmanar dig att ta kontakt med beslutsfattare, till exempel kandidater i kommunvalet, eller personer invalda i kommunfullmäktige, och fråga om de kunde öka på mängden kommunplatser där du bor. Mera information om kampanjen hittar du på www.kotikunnasta.fi (länken öppnas i ett annat fönster).

 

Artikeln publicerades i tidningen Globalisti, i nummer 1/2017 (länken öppnas i ett annat fönster).